Translate

söndag 28 september 2014

Sussangull

Härliga söndag. Frukost i sängen med en bok. Ahh lugn dag. Vila. Vid halv tolv kröp rastlösheten sig på och jag var tvungen att öppna upp för frisk luft och ändra läge.

Lagat mat. Diskat. Pratat med min man tre gånger - wow såå skönt och befriande! Bäddat rent. Dammsugit. Pratat med min svärmor. Vikt tvätt. Städat badrummet. Pratat med min mans moster. Rensat undan prylar och kläder. Ändå känner jag mig lat? Fast ändå dötrött. Blir ju inte riktigt klok.

Knepig söndag men sover kanske riktigt gott nybadad i rena lakan. Let's hope!

torsdag 25 september 2014

Kalasigt

Jag sover verkligen konstigt nu. Förkylningen får gärna försvinna snabbare än kvickt. Massa konstiga tankar och uppochner ur sängen. Trött trött trött efter flera nätter såhär och det börjar bli tungt.

Anyway. Idag har varit en bra dag. Efter att ha tvättat lite och varit på kontroll igen för blodtrycket, som börjat gå ner igen men inte helt bra, så satte jag mig på ett fik för att ta det lite lugnt. Morfars fru ringde så det passade bra och blev ett längre samtal.

Jag testade ett ställe som heter Kaffe Hörnan och beställde en galet god yoghurtdrink! Ekologisk yoghurt, kanel, ingefära, kardemumma och jordgubbar. Superfräsch och sköna soffor hade de också. Tummen upp!

Efter det blev det att mötas upp med syster och Nova-Li för lite kalas. Mirjams ena barn fyller nämligen sex år idag! Så min systers familj och jag var där för en trevlig stund. Det stora barnkalaset hölls i helgen!

Vi blev först bjudna på mazarin- och vaniljbullsfika och avslutade med mumsigaste smörgåstårtan. Kalasbarnet fick dela sin önskerätt med storebror som var Billys piroger. Asbra kalas tycker jag!

Nu är jag hemma i säng. Hoppas på att kunna sova bättre. Tänkte läsa lite om bärsjalar och få kontakt med min man. Vi har haft lite kommunikationsproblem idag på grund av nät och att vi går om varann så stor ledsen gubbe på den. Kanske inte ens orkar vara vaken tills dess...?! zzZ












måndag 22 september 2014

Nytt besök

Idag var vi hos BM igen. Trycket var i princip samma som i fredags så fick bli en ny kissesticka som fortfarande inte visar något som skönt var. Dock två kilos viktuppgång bara under helgen. Vad kan man säga.. Det säger kanske lite om hur jäkla fort och oväntat det kan gå. Jag känner av det så behöver knappt ställa mig på vågen. Lilla hjärtat därinne hoppas inte det fortsätter i den takten för mamma din sista tiden.

Det är påfrestande att ta sig ur och i säng, ta på mig strumpor efter dusch blir världens ansträngning så inget kan gå fort, kan inte knyta ihop handen hårt eller ligga på armen som somnar efter två sekunder. Det känns som jag nästan förstår möbler jag sitter i med denna tunga kropp haha.

Under omständigheterna går det bra i lugnt tempo. Jag har verkligen världens snällaste bebis därinne. Efter besöket tog jag en promenad i regnrusket för att hämta och köra hem syrrans sambos bil. Han fick åka kollektivt till jobbet idag för att komma hem med en nybeviljad jobbil. Yeey stort grattis till honom! Jag erbjöd mig eftersom jag ändå var i stan och det är skönt att "behöva" göra saker.

Så efter en promenad i ett mindre stormregnrusk så rullade jag ut mot landet i en snedragande Opel skåpbil fylld med verktyg och bröte och tjutande vindrutetorkare. Det var rätt skojigt. Väl framme fick jag pasta med spenatsås av bästaste syster. Kan man ha det sämre?

Här har det blivit risgrynsgrötkok igen. Kan ju inte få nog.
//Flodhästen

lördag 20 september 2014

Hos barnmorskan

Hej lördag, så var det helg igen.
Vad tiden går fort. Idag skiner inte solen så starkt och jag tycker det är fantastiskt skönt med en sval dag. Bra lördag.

Igår var jag hos barnmorskan. Vi såg då att mitt blodtryck ligger väldigt högt, tydligen i "övre gräns". Hon tog om det tre gånger under besöket och det visade samma varje gång. Det kändes inte så lugnt. Hon var ganska snabb med att göra rutinundersökningen på bebis och allt var lugnt där. Hjärtat slår fint, huvudet fortfarande neråt fast inte fixerat och rörelse finns det. Så det var skönt.

Det gällde alltså mer mig. Vi tog en kissesticka för att kolla så jag inte läcker protein i urinen och det gör jag inte. Det skulle isåfall vara tecken på havandeskapsförgiftning. (Det kan ni läsa mer om på 1177 om ni vill.) Men jag har lite andra symptom som stämmer in på det så min barnmorska ringde förlossningen för rådgivning. De tyckte vi skulle avvakta och ta nytt blodtryck på måndag på MVC eftersom jag inte läcker protein. Annars hade jag fått komma in för blodprover. Så på måndagförmiddag ska vi ta ett nytt blodtryck. Ligger det fortfarande högt så blir det ny kissesticka och visar den inget så nytt blodtryck och så vidare var tredje dag ungefär. Nu var enda förhållningen att vila och undvika all form av stress för att hålla trycket nere. Även att vara uppmärksam på symptomen och isåfall ringa förlossningen direkt.

Dessa andra symtom är den snabba och kraftiga svullnad (vätskeansamlingar) som min kropp gjort senaste, kanske tre?, veckorna, den är verkligen märkbar i varje lem i min kropp, haft lite flimmer för ögonen, lite huvudvärk. Svårt att säga, som vanligt, exakt vad det kan bero på. Kan ju räcka med en varm dusch för att blodtrycket ska stiga och få lite svimmel! Men nu hade jag ju inte precis duschat innan besöket...

Så, vila nudå. Hur jag känner mig:
Som en förkyld flodhäst fast i min egen kropp med ett litet liv där inne som skumpar runt och mår jättebra.

onsdag 17 september 2014

Inte bara rund

Så skönt att bebis och jag kan samarbeta såhär i förkylningstider. Slippa sträcka sig framochtillbaka är ju prislöst.

tisdag 16 september 2014

Förkylning

Nu tror jag att jag är inne på fjärde förkylningen under denna graviditet. De senaste två är antagligen förskoleförkylningar tack vare oskyldiga lilla Nova-Li. Riktigt segt är det för de brukar hålla i sig ungefär två veckor och så en veckas nästäppa efter det. Jag som precis blivit bra igen. Suck och gnäll.

Ikväll ska jag ta ett bad. Tanken var att kolla Idol hos syrran men jag orkar inte ta mig hem efter det. Det sticker som attan i ögonen, lätt frossa, känningar i halsen och näsan ska vi inte prata om. Jag som också har lite att göra denna veckan. Suck och gnäll.

Så nu blir det garanterat sjukstuga igen.
Hoppas iaf det går fort över!!

måndag 15 september 2014

lördag 13 september 2014

Grattis älskling ♡

Oj vilken bra helg! Och den är inte ens över. Å andra sidan är det helg varje dag för mig men det blir lite extra helg när andra också får vara lediga. :)

Den stora nyheten är ju såklart att Diego, min stolthet till man, nu är arkitekt!!! I fredags höll han den stora presentationen inför en vass jury på fyra arkitekter och docenter. Jag är så galet impad under vilken press han har jobbat den senaste tiden, verkligen helt otroligt allt detta hur han har hållt lågan uppe. Med uppehållstillståndsansökningar hit, flängande fram och tillbaka till La Paz, graviditeten, inte kunna vara nära och givetvis den vanliga universitetsstressen. Inte en enda sur min under hela denna tid. Snarare har han fått trösta mig och stå ut med mina humörsvängningar. Ibland undrar jag om han är mänsklig, men oavsett hur det är med den saken så får han gärna fortsätta med samma stjärnsprakande personlighet. Vi är mer än stolta bebis och jag!!

Diego har ju varit ett tag på universitetet och parallellt jobbat på ett privat arkitektkontor. Även varit assisterande lärare till elever under honom under tre terminer och kom i våras på andra plats i en nationell tävling där 62 arkitektgrupper deltog. Ja, lite så jäkla fantastisk är min man. Detta sista projekt ligger alltid på ett år så det är minst sagt stort och omfattande. Det var tungt för mig att inte kunna närvara under hans presentation i fredags. Det var verkligen en så stor dag. Jag grät massor när han berättade att allt var över och han blivit godkänd, mer än godkänd. Jag grät igen på morgonen för att vi fortfarande inte får vakna bredvid varandra. Diego kände på samma sätt men han är alltid den kloka. Han måste väl det särskilt nu annars kan jag böla fyra timmar i sträck. Det gjorde ju ont sådär på riktigt att jag och bebis inte var där. Jag glädjer mig mycket åt att all familj, släkt och vänner finns där och visar sitt stöd men det var tufft för oss. Så mycket oro, ängslighet, lycka, glädje, stolthet, kärlek. Jag har ju varit med under processen det senaste året. Vi har åkt ut till projektområdet för att fota, leta med karta efter vattendrag, tvättat bilen i floden barfota för den har blivit så lerig.  Han har suttit uppe på natten för att få tid till oss på dagen och jag har verkligen inte fattat ett skvatt av hans jättekonstiga streck på datorskärmen och snabba tangenttryckningar så hela bakgrunden helt plötsligt ändrar färg och det lilla bordet blev tjugo likadana. Men nu, nu är det färdigt. Nu är hans finfina projekt upptryckt i böcker och nu kan han bara fortsätta uppåt. För det vet jag med all säkerhet att han kommer göra för han är helt enkelt så begåvad. Jag väntar ivrigt på att få se digitaliseringen av projektet.  Videon som visar allt som en film där man svävar genom rum till rum till cool musik och människor går förbi och dricker läsk. Det är iallafall något som jag kan förstå. ;)

Så idag blev det en överväldigande frukost hemma hos syster med familj. Det var skönt att åka dit. Jag bakade sedan en daim- och kolakaka till kvällens kräftskiva. Den blev riktigt smarrig!! Och minst sagt mättande haha. Kräftskivan var hemma hos ett kompispar till Sandra och Rasmus som även har blivit våra vänner, Mirjam och Daniel. Mycket god mat och en trevlig kväll! Tack fina ni.

Nu är det dags att sova för imorgon är ju också en galet spännande dag!! Val 2014!! Och utflykt till morbror Pierre med familia.

Natt natt på er allihop ♡




söndag 7 september 2014

Ett litet tag senare

Hej igen alla ni fina. Nu var det ett tag sen jag skrev något här. Orken har trytit och kroppen blir mer och mer ansträngd. Så många stunder jag önskar att min fina andra hälft var här och serverade en middag och massage. (Ja, han har fått den känslan när vi pratar att han mest skulle fylla en roll som uppassare. Men det är väl änna självklart och han säger ju såklart att han skulle göra det med nöje. Men nu är det ju inte riktigt möjligt så tänk vad mycket han har att ta igen sen!! ;) Ojojoj.) När det har varit roliga saker så har jag inte velat göra så mycket annat än bara njuta av stunden.

Graviditeten tar svullna steg framåt och det är nu 47 dagar kvar till beräknad partus. (!!) Allt ser väldigt bra ut och vi är verkligen så lyckliga och tacksamma för det! Vårt fina fina barn mår bra och det är så underbart. Fortfarande inga tillskott nödvändiga för min del, alla värden ser bra ut och jag tycker det är så himla skönt.

Senast hos BM så fick även jag trycka ner mina händer ihop med barnmorskans, ungefär vid mina ljumskar, och greppa bebis huvud. Lite småläskigt men sjuukt häftigt!! Vi filmade när vi lyssnade på hjärtat och skickade till pappa som blev rörd till tårar. Han har sin stora grand finale presentation på fredag och vi är så stolta över honom. All lycka till till dig hjärtat! Vi vet att du kommer skina starkare än tusen solar.
♡ ♡ ♡

Nu är det alltså slutspurt för oss alla tre i vår lilla familj. Pappa ska avklara sina studier och få godkänt att komma hit, bebis ska tjocka på sig och växa sig lite längre, jag ska gå på tätare kontroller och förbereda ytterligare här hemma. Jag tänker dock att det "enda" jag ska göra är att äta, vila och gå promenader. Mycket annat kan jag ju inte påverka. Är sugen på att göra ett babynest med inspiration av en fin vän.