♡

Godmorgon söndag ♡ 

Plaskplask

Jag plaskar runt i mina böcker medan killarna plaskar i badhuset. Så var vår förmiddag. Idag tog det emot att inte följa med men samtidigt är det deras nya grej. Diego har börjat gå till simhallen med Oscar vilket var en stor hit så de kilade iväg idag också. Jag "ska bara" skaffa någon typ av badoutfit som täcker mer än att det ser ut som att jag har helt skev självuppfattning och pressat i mig något två storlekar för smått. För den delen så behövde jag faktiskt verkligen plugga. Tar man en dag ledigt så blir det dubbelt upp dagen efter! Jag har delat det på helgens två dagar. 

Igår hade jag inga föreläsningar så då gick jag med Oscar till bibliotekets sångstund. Vi var där när jag var mammaledig och Oscar tycker killen som hoppar runt med gitarren är så häftig. Denna gång var vi i god tid och hängde lite i bokrummet innan. Oscar är nu supersocial och pratglad! Några böcker var inte intressant men det var däremot barnen. Han hittade till slut en flicka som hade samma intresse så de kunde röja ihop. Det lugnade iallafall den flickans mamma som verkade aningen obekväm med att hennes tös inte satt lika gulligt framför sin förälder och läste saga som de andra barnen gjorde. Fullt ös medvetlös. Oscar nästan somnade i mitt knä på sångstunden. Vi tog fruktstund där innan vi gick hemåt och sedan sov han gott i två timmar.

Att få blommor och paket kan få en att känna sig speciell. Idag kände jag mig speciell för min man. Han kom hem med detta fina till mig efter simhallen. Egentligen borde det varit jag som gav honom detta för allt hans tålamod. Jag är en krävande människa så han har det inte alltid lätt men trots det så friade han ju ;) Tack älskling du gör mig till en bättre människa ♡

Nu är det slut på pausen och jag ska fortsätta lite till med matten. Ha en superfin lördag och visa era kära lite extra kärlek! 

♡

Borde plugga men...

Ja där är vi redan. Jag håller mig till min tillfälliga princip att sålänge jag håller det inom en och samma vecka så är det grönt. Alltså har jag ju väldigt många mer timmar till helgen än på vardagarna! För timmarna behövs. Jag har verkligen behövt tid till att starta igång maskineriet på nytt efter mediabomben som släpptes i slutet på förra vecka om flyktingkrisen. Hur medveten man än har varit, tror jag, så tog det riktigt hårt. Det gjorde ont och det berörde på ett smärtsamt sätt. Jag vill engagera mig mer än att "bara" skänka pengar, jag vill vara till nytta, jag vill ha mängder med energi och jag vill vara någon slags superkvinna för mig själv, min familj och alla andra. Något som jag inte kan vara just nu. Just nu får det räcka med att göra något, få några timmars kvalitetstid med Oscar, en stund med min man och få ihop en studierutin.

Skolan känns spännande och jag trivs med denna förändring i min vardag. Första veckan tog ut sin beskärda del på kropp och knopp och det är inte lätt att "ta igen sömn". Det finns inget som heter så om man har småbarn tror jag. Jag kommer inte ens ihåg hur det känns att sova sex timmar i sträck utan att vakna/bli väckt en enda gång. Detta nya levnadssätt kommer ju inte först med barnet utan börjar med graviditeten, vilket alla ni som varit gravida vet. Så är det och kroppen anpassar sig. Man vänjer sig. Diego och jag har haft en tydlig dialog om våra framtidstankar sedan vi pratade om att skaffa barn så vi är inställda och jobbar helt enkelt framåt. Vad jag kan se på Oscar så tycker han också att det är helt okej med den nya rutinen. Vi gosar och busar när jag kommer hem vid halv fem tills han ska sova och jag tycker det är helt fantastiskt! Riktig kvalitetstid. Diego och jag får nu också kvittot på hur bra vi gjorde det med kvällsrutinen som nu sitter varje kväll med diff på någon timma ibland. Så jag har egentligen ingen ursäkt för att få till två timmars plugg på kvällen. Men just det ja, orken, ryggen och hjärnan lägger ner, stänger av och det är mörkt ute. Målet nu är att få till en timma och resten på helgen.

Matten och fysiken kräver sin beskärda del av övning men detta kommer ju inte heller som en överraskning efter sex års uppehåll. Jag är inte ensam om detta i klassen så vi kommer nog att sitta en del i grupp och plöja spänningsdelningar, ohms lag och ekvationer tills det sitter. Som min matte- och fysiklärare sa på gymnasiet: "Jag ska kunna väcka er mitt i natten och ni ska kunna rabbla vilken formel jag än nämner." Jag lärde mig formelsamlingen utantill.

Sorg

Hur ska man som förälder klara av att se en bild på en livlös barnkropp uppspolad på en strand? Det gör man inte. Smärtan är så obegripligt stark att tårarna sköljer hejdlöst över kinderna likt vågorna över Alan Kurdi. Du lilla barn. Vila i frid du vackra barn. Jag önskar så att jag kunde omfamna dig innan vågorna tog dig och jag önskar att din far fick se dig växa upp.

Älskade Alan Kurdi, du oskyldiga liv som så många andra och även din mor och storebror fick sätta livet till i jakten på rätt till liv och frihet. Något som gick alldeles fel. Något som vi här borta aldrig behöver ägna en sekunds tanke åt. Du blev tändstickan till en brinnande eld i Europa och må den elden brinna. Må länder, politiker och civila mobilisera sig och må elden inte slockna. Du ska inte ha dött förgäves. Vi är skyldiga att hedra er.

ab=ac

Min mattelärare tror jag är genialisk. Energisk, galen, inspirationsgivande och tuff. Precis som jag behöver att min mattelärare ska vara. En 1,90 lång robust karl med silvervit slätkammad hästsvans ner mellan skuldrorna, glasögon och hårkalufser ur öronen.

Med slätstruken skjorta, beige byxor med stora fickor i knäskålshöjd och Salomon walkingskor så ser han ut som en väldigt typisk smart teknikdude. Denna modernare tappning på en halvmysig 1800-talsfilur med silvervitt hår dricker vin om kvällarna medan han testar en app och skriver in våra uppgifter. Äntligen har jag träffat någon som, om möjligt, mer än jag ställer frågan varför konstant. Jag tror att jag ändå kan hitta något slags flyt med matten trots mitt sexåriga sabbatsår. Jag fick trots allt 4/7 rätt på mattequizen i appen!