Reseskorna på

Då var väskan packad och här sitter man på flygplatsen. På internationella Viru Viru i Santa Cruz.

Riktigt gott kaffe har dom här, och uppenbarligen internet. Fotölj. Datorn är laddad med filmer man inte sett än. Tror jag kan klara mig rätt bra här några timmar.

Tårarna efter hjärtat och nerverna har släppt. Fy fasen va tufft det är när planets motorer drar igång! Nu är statusen helt inställd på flightmode och vårt senaste samtal var inget annat än glatt.

Så här sitter jag i en skinnfotölj med fika och iakttar det lugna surret runtomkring. Det känns behövligt och lyxigt. Speciellt för att vara en flygplats.

Ska bli skönt att träffa familjen igen. Lilla systerdotter som blivit så stor och Lilleman har tydligen vuxit om mamma. Undra om jag har ändrats så värst.