♡
Förra året denhär tiden hade jag sagt upp min etta och jobbade för att åka till min kärlek. På andra sidan atlanten på obestämd tid. Det var en tidig höst och regnade en del. Mornarna var frostiga. Jag jobbade på ett äldreboende och promenaderna hem efter jobbet fyllde mig med energi till nästa dag för att kryssa ytterligare en dag i kalendern.
Det var en rätt skakig tid då jag väntade besked på cellförändringar. Det hade visat på "lätta förändringar" på den regelbundna livmodercellsprovtagningen vi kvinnor får göra och jag hade slussats vidare för vävnadsprov. Barnmorskan som tog vävnadsprovet trodde det kunde bli aktuellt med ett ingrepp. Bli nedsövd och ta bort den yttersta lilla biten av livmoderhalsetappen. Det skakade om allt och vi visste helt plötsligt inte vad som skulle hända.
Lyckligtvis fick jag beskedet, lite i sista sekund per telefon av högsta hönan på gyn, att det inte skulle bli nödvändigt med ett ingrepp men de ville få en kontroll om ett år, här eller i Bolivia. Så jag kunde åka och lyckan var total.
Hemma hade jag loppis, sorterade grejer och umgicks mycket med min syster som var nybliven mamma. Hon hjälpte mig sedan att flyttstäda min lägenhet med sin dotter i bärsele. Ni är fantastiska!
Nu sitter jag en kväll som denna i deras soffa och njuter. En fredagskväll med en bebis dansandes i magen och en ring för nuvarande runt halsen med min mans namn i. Min fina fina man som vi hoppas snart är här. Ute skiftar hela naturen i färger precis som vi skiftar både på utsidan och insidan. För snart börjar ytterligare en helt fantastisk tid för mig och min alldeles egna lilla underbara familj. Och ännu mer snart börjar Idol och choklad ;)
♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar