Translate

söndag 8 januari 2017

Sjuk

Not fun. Detta året har verkligen börjat galet dåligt för min del med världens dundervirus. Vad hände där liksom? Oscar har haft lite hosta och kraftig snuva ett par veckor men inte medtagen. Snart fjärde sjukveckan för mig men som i onsdags tog en vändning till det sämre.

Det började med en ansträngande hosta som tog luften ur mig men inget värre än så och jag mådde bra som vanligt. Efter 1 1/2 vecka gick jag till vårdcentralen och kom hem med hostmedicin Mollipect och blodsvar som visade på virus. Hostmedicinen hjälpte knappast. En vecka efter det fick jag influensasymtom och blev sämre. Jag började må riktigt dåligt. Helt orkeslös, svullen, snuvig.. allt som kommer med en kraftig förkylning. Och så blev det bara värre.

Idag blev det nödvändigt att ta mig till läkaren på jourcentralen. Där fick jag inhalera och få Betapred (kortison) för att öppna upp andningsvägarna. Smärtorna runt bröstkorgen är överansträngda muskler/muskelfästen p g a hostan men det är inga dåliga smärtor alltså. Svårt att vända mig i sängen/ligga på sidan, kan inte lyfta Oscar, när hostan kommer känns det som ett ben bryts i kroppen. 39 graders feber och det gör ont att ha kläder på kroppen.

Jag blev helt rödhet i ansiktet med hjärtklappning efter inhalationen. Jag vet att det är helt normalt med hjärtklappningen men jag frös/svettades och skakade i händerna så det var svårt att ens snyta mig. Ville bara gråta över hur jobbigt allt var.

Diego och Oscar var ute i snön och lekte när jag fick tag i 1177. Jag insisterade på att jag skulle åka in själv för det är ju inte en rolig miljö för en två åring att vara i och så är jag van vid läkare. Jag messade Diego när jag kom fram, när jag fått inhalationen och sen när jag var påväg hem igen så han visste hur läget var.

Efter att jag kommit hem tog det ett tag innan nässprayens effekt tog till och febern gick ner.  Jag kunde slappna av på ett helt annat sätt. Oscar somnade med sitt huvud på min bröstkorg i vår säng och det kändes så skönt att bara kunna andas igen. Nu ska jag ta kortison varje morgon i fyra dagar för att få ner inflammationen i luftrören och fortsätta vänta på att kroppen läker ut detta virus.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar